Problem/bakgrund: Simulering som teoretiskt begrepp, och det som finns i simuleringsbegreppets kontext - simulacrum, det hyperreella, symboler och bilder - framstår som abstrakt och svårfångat, på gränsen till ett skönlitterärt argumenterande. Vad innebär egentligen en simulering? Vad är simulacra? Och, framförallt, är simuleringsbegreppet värt att lägga värde i som ett teoretiskt begrepp? Det är min avsikt att, i denna uppsats, analysera detta begrepp. Att sätta det i sin teoretiska kontext och analysera begreppets förutsättningar.Syfte: Syftet med denna uppsats är att, med hjälp av en analysmodell hämtad från den kritiska realismen, analysera simuleringsbegreppets sociologiska relevans.Tillvägagångssätt: Jag har valt att använda mig av en kritisk-realistisk kunskapssyn och undersöker simuleringsbegreppet utifrån en modell i sex steg. För att presentera simulerings begreppet använder jag mig av Jean Baudrillards teorier om simuleringsbegreppet och dess förutsättningar.

?En studie i dekadens? är en studie av ghostwritern Neil Strauss och syftar till att med utgångspunkt från de självbiografier han spökskrivit åt celebriteterna Marilyn Manson, Mötley Crüe, Jenna Jameson och Dave Navarro undersöka en ny typ av populärkulturellt och samtida författarskap. Studien belyser hur Strauss på ett framgångsrikt sätt förflyttat författarens position och tagit på sig ett ställföreträdarskap för dem han skildrar och den dekadenta värld de verkar inom..

The purpose of this study is to show what melancholy and irony in my poems express and what techniques that are used to accomplish these effects. Many theorists, among them Sigmund Freud and Julia Kristeva, characterize melancholy as an experience of loss, and therefore one of my questions is what kind of losses appear in my poetry. In search for an answer I analyze the texts from both a psychoanalytic and a sociological point of view. In the latter perspective I discuss the postmodern society using concepts from contemporary thinkers like Zygmunt Bauman, Fredric Jameson and Jean Baudrillard. Finally, I also examine if melancholy has an influence on the form of the poems.

The purpose of this study is to show what melancholy and irony in my poems express and what techniques that are used to accomplish these effects. Many theorists, among them Sigmund Freud and Julia Kristeva, characterize melancholy as an experience of loss, and therefore one of my questions is what kind of losses appear in my poetry. In search for an answer I analyze the texts from both a psychoanalytic and a sociological point of view. In the latter perspective I discuss the postmodern society using concepts from contemporary thinkers like Zygmunt Bauman, Fredric Jameson and Jean Baudrillard. Finally, I also examine if melancholy has an influence on the form of the poems.

I den här uppsatsen behandlas postmodernismens förhållande till filmestetiska och filmåskåderliga företeelser i vår samtid.Vad innebär postmodern film och vilken typ av filmisk estetik är att betrakta som typiskt postmodern och är det rimligt att benämna vår samtida film och dess kultur som tillhörande en postmodern epok?Centrala begrepp och teorier som ställs mot varandra och komparativt studeras är 3D-filmsestetiken och ansamlingsestetiken samt hur de perspektiv som presenteras i den äldre filmteorin, hos André Bazin och Roland Barthes, förhåller sig till vår samtids syn på film, både på ett estetiskt plan och ur ett åskådarperspektiv. Andra frågor som behandlas är huruvida 3D-filmen är att betrakta som immersiv i en postmodern epok och hur den postmoderna filmestetiken förhåller sig till åskådaren.De teoretiska resonemang vilka komparativt studeras under uppsatsens gång exemplifieras med bland annat Avatar (2009) och Jackass 3D (2010).Övriga forskare vars perspektiv tas i särskilt beaktande under uppsatsen inkluderar Jan Holmberg, Fredric Jameson, Deborah Tudor, Philip Sandifer och Pierre Gander bland andra.Vid uppsatsens slut förefaller en absolut formulering av en typisk postmodern filmestetik å ena sidan vara besvärlig att göra, men å andra sidan antyds att ansamlingsestetiken troligen är att betrakta som postmodern. 3D-filmens immersiva potential förväntas vidare hänga på filmskapares förmåga att sömlöst väva in 3D-effekten i sitt narrativ och därmed undvika att presentera den som ett isolerat spektakel, samtidigt medgives det spekulativa i att dra en sådan slutsats. Slutligen pekas sketchformatet, exemplifierat av filmen Jackass 3D, ut som ett särskilt sätt att hålla den postmoderne åskådarens uppmärksamhet fången i en epok kännetecknad av mångfaldiga distraktioner..

Kombinerat bostadshus, kontor samt kommersiella lokaler längs Hornsbruksgatan, Södermalm. Den bärande, stadstypologiska idén är att möta respektive typologier från Hornsbruksgatan och Högalidsparken. På så vis bildas ett gång-/butiksstråk på södra sidan av byggnaden samt ett parkstråk mot norr. Arkitektoniskt vill byggnaden lyfta fram en ärlig och massiv materialitet, samt en rumslig rörelse som kretsar kring denna. Sturkturellt är bjälklagen förskjutna ett halvplan mellan de bärande väggarna, så att denna rumsliga rörelse även sker vertikalt inom lägenheterna..

I uppsaten analyseras skrävlets narrativa och ideologiska implikationer i enlighet med det Jameson kallar social symbolhandling i Dan Anderssons Amerika-skildring Chi-mo-ka-ma från 1920. Här noteras textens antitetiska relation till den billiga läsning som den vanligtvis vänsterradikale Andersson beskrev boken som i brev till Bonniers, liksom till populära eller reifierade genremarkörer och den ideologi som denna konsumtionskultur är ett uttryck för. Den paradoxala narration som därmed uppstår, främst i bilden av indianerna, kan även tolkas som de textuella följderna av en reell subtext, som, tillsammans med underklassens villkor, kan betraktas som en politiskt undermedveten nivå av realism. Då skrävlets ideologem glider mellan att förvränga verkligheten till sin motsats och mimetisk upplösning i ren verklighetsflykt kan vår förståelse hur detta fungerar inte användas som en säker tolkningskod för att avtäcka den subversiva nivån i en allegorisk läsning. Boken blir därmed ambivalent mellan anti-mimetisk modernism, populism och en indirekt antydd subversiv realism.

The aim of this study is to compare the modernist novels Astarte (1931) by the Swedish writer Karin Boye with Estación, Ida y vuelta (1930) by the Spanish author Rosa Chacel and the reception of these literary works in contemporary academic research. The theoretical ground of the study consists of feminist and critical theory, with traits of discourse analysis.Astarte and Estación were in large part forgotten and ignored by the Western Canon of literature during most of the 20th century, but have lately gained more attention as important modernist novels by researchers (from the feminist, poststructuralist or hermeneutic theoretical fields) who primarily examine the experimental forms figured by the texts in relation to the deconstruction and shattering of human homogenous ?essence?.The results found in the study show that the literary forms of both novels can be associated with a kind of illusion rapture, which relate to the modernist inclination to what Frederic Jameson calls artificial narrative; a form technique that points back at itself to emphasize its own characteristic of being a constructed and subjective illustration of reality. The contemporary interest in these artificial literary forms expressed by Astarte and Estación is therefore probably a consequence of the vibrant academic debates carried out during later decades concerning the conception of human gender and identity as construction and performance. .

Titel Mobiloperatörsbranschen ? En studie av branschens konkurrens- och prissättningssituation samt en analys av prisjämförelsefaktorer Författare Fredric Andersson, Anders Andréen och Niklas Delmar Handledare Professor Allan T. Malm och Magnus Wide Nivå Magisteruppsats Syfte Uppsatsens huvudsyfte är att genomföra en analys av den svenska prissättningssituationen inom mobiloperatörsbranschen. Vi har delat upp huvudsyftet i två delsyften: att beskriva den svenska mobiloperatörsbranschens konkurrens- och prissättningssituation samt att utreda och analysera olika faktorers effekt på en prisjämförelse mellan svenska mobiloperatörer. Metod Arbetet bygger på en explorativ studie med semistrukturerade intervjuer av mobilnätsoperatörer, service providers, myndigheter och områdesexperter.